Mammas älskade!

Det brukar heta att jag är bra med ord och har lätt för att uttrycka mig, men när det gäller att beskriva vad du betyder för mig så står jag mållös!
Mamma älskar dig mitt hjärta!



Napperiet!

Tanken var ju att fröken Noor skulle sluta med nappen dagen hon blev 15 månader, alltså för elva dagar sedan.
Hur det gick? Till att börja med gick det bra, hon verkade inte sakna den nämvärt, till stunden då hon hittade en napp hon gömt i sin leksakslåda och jag missat helt.. Då kom hon springandes med den i munnen, och jag kan ju tillägga att hon inte haft napp dagtid på evigheter.
Vet inte vad som hände, men efter det kom hon på att tummen finns igen, och är det något jag inte vill så är det att hon ska börja med att suga på tummen.. Så vi har gett med oss lite, hon får ha napp när hon ska sova ett tag till, men inte tex i vagnen.
Det har varit så mycket nytt för henne den senaste tiden ändå, så vi får kanske lugna ner tempot lite.
Nu är det (om jag inte minns helt fel) två veckor sen hon började sova utan sidan på sängen, och det har helt klart gått över förväntan. Nån dag har det varit lite spring på henne, men de dagarna är det nog mest mitt fel som låtit henne sova på dagen, så hon är alldeles för pigg på kvällen.

 

 





Bebisgalen!

Jag tror jag håller på att bli galen. Jag har verkligen fått bebisar på hjärnan igen. Hela jäkla tiden, tittar med avund på andras magar och blir nästan gråtfärdig när jag ser deras små. Men för tusan! Som om jag inte har fullt upp som det är, jag har redan världens underbaraste lilla vilde, men åh vad jag längtar efter en bebis till!
Ta några djupa andetag nu, jag får lugna ner mig lite. I sinom tid så har jag förhoppningsvis en liten i magen igen, men nu måste jag fokusera på annat! Andas, andas! =P


Där var jag i vecka 32 när jag väntade Norran.. Jag minns hur jag hatade att vara gravid, men i helsike att det går in i skallen på mig nu inte! Trots allt illamående, all foglossning och all gud vet vad så kan jag ändå inte låta bli att längta tills nästa!



En törn i tilltron

Tilltron till mänskligheten fick en rejäl törn efter det som utspelade sig på flashbacks forum igår.
En ung man skrev att han inte orkade leva längre och att han inför alla som ville se, via sin webcamera, skulle ta sitt liv.
Genast stormade kommentarerna in, "lycka till, då" var det första svar han fick, en annan påstod att den satt och garvade åt det. Hur i HELVETE är folk funtade? En del tog honom inte på allvar till en början, och det går väl att ursäkta, men alla dessa hejarop, alla vidriga kommentarer? Det är för mig fullkomligt oförståeligt. Jag blir ännu kall när jag tänker på det, jag vill bara spy..





Och de bilder som skickades ut från det hela, folk satt och GOTTADE sig i dem! Även efteråt, när han dött, så satt de och skickade dem mellan sig. En var bekymrad över att h*n inte kunde se dem längre, men då var genast en massa andra villiga att skicka dem, för h*n hade minsann sparat ner alltihop på datorn!
Jag är så arg, både på dem och på mig själv.. Av alla trådar jag sett, VARFÖR var jag tvungen att se den först när det var för sent? Varför kunde ingen ha ringt polis, ambulans eller va fan som helst så fort han la upp den!?
Troll trodde många, men det var så starkt redan från början, det var så uppenbart att så inte var fallet..

"Mänsklig natur; mildhet, humanitet" är det svar saol har på ordet mänsklighet. Jag vet inte vad det är för varelser som sitter och skriver alla hemska kommenterar, men de är ta mej fan inte mänskliga i alla fall!




Det sista jag har att säga är att jag hoppas du, var du nu än befinner dig, har fått den frid du sökte. Det är så sjukt sorgligt att du behövde avsluta ditt liv så alldeles för tidigt, men vad folk än säger, om vilken feg utväg det var, så säger jag det motsatta.. Det krävs ett otroligt mod att våga göra det du gjorde.
Vila i frid!



10-10-10

Full pott X 3 ;)

Jag älskar dig baby, som i söndags även blev min fästman! Känns väldigt udda, behöver vänja mig lite vid tanken, men samtidigt helt underbart!



Skämmes

Ja skäms på mig!
Nu har jag (som vanligt) varit tyst väldigt länge, men men! Jag ska försöka hitta orken till att skriva igen!

Meen.. Just för stunden hinner jag faktiskt inte! Såg just på klockan att det är dags att väcka fröken Noor från sin vila, men några bilder hinner jag nog slänga in! Enjoy!





RSS 2.0